Inlåst
där sitter jag säkert utan en chans att bli sårad
Men någonstans på vägen insåg jag något
Att sitta säkert för sig själv är inget liv
När det enda som säger att jag fortfarande lever
är att jag andas och pratar om allt och ingenting
Släpper inte in någon i min egna trånga cell
Tillåter er endast se mig på andra sidan gallren
Om någon hittar nyckeln till min cell
för in nyckeln och vrid om
Jag vet inte vart jag slängde nyckeln längre
Så innan jag förfaller i min ensamhet
släpa mig härifrån ut i den kalla natten
För även i mörkret finns det värme
även om det kan ta tid att hitta den